{"id":326,"date":"2014-01-09T08:30:38","date_gmt":"2014-01-09T08:30:38","guid":{"rendered":"http:\/\/info.elektroskandia.se\/elnat\/?p=326"},"modified":"2014-01-09T08:30:38","modified_gmt":"2014-01-09T08:30:38","slug":"vart-att-veta-om-energi-och-kraftnat-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/?p=326","title":{"rendered":"V\u00e4rt att veta om energi och kraftn\u00e4t i Sverige"},"content":{"rendered":"

El \u00e4r ett mycket effektivt s\u00e4tt att transportera energi till en plats d\u00e4r den beh\u00f6vs. Alla energislag i naturen kan omvandlas i olika typer av kraftverk, till el som kan transportera energin till den plats d\u00e4r den beh\u00f6vs. Det \u00e4r en unik egenskap som bara el har \u2013 att vara energib\u00e4rare f\u00f6r all energi.<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

Energi finns \u00f6verallt<\/h2>\n

Energi finns \u00f6verallt och solen \u00e4r den ursprungliga energik\u00e4llan. Undantag fr\u00e5n energi h\u00e4rledd till solen finns:<\/p>\n

\u2022 K\u00e4rnenergi i uran som \u00e4r ett grund\u00e4mne i jorden.
\n\u2022 Geotermisk energi som fr\u00e4mst \u00e4r v\u00e4rme fr\u00e5n jordens inre.
\n\u2022 Tidvattenv\u00e5gor som orsakas fr\u00e4mst av m\u00e5nens dragningskraft.<\/p>\n

M\u00e4nniskan har alltid utnyttjat energik\u00e4llor, de tidiga energik\u00e4llorna utnyttjades d\u00e4r de fanns. F\u00f6r eldning valdes n\u00e4rbel\u00e4gna tr\u00e4d, kvarnar byggdes vid vattendrag och p\u00e5 platser d\u00e4r det bl\u00e5ste osv. N\u00e4r \u00e5ngmaskinen kom fick kol stor betydelse som energik\u00e4lla. Sedan de moderna f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorernas tillkomst har oljan dominerat som energik\u00e4lla f\u00f6r transporter p\u00e5 land, hav och i luften.<\/p>\n

N\u00e4r elen kom blev flexibiliteten p\u00e5 energiomr\u00e5det st\u00f6rre. Alla energislag i naturen kan omvandlas i olika typer av kraftverk till el som kan transportera energin till den plats d\u00e4r den beh\u00f6vs. Det \u00e4r en unik egenskap som bara el har \u2013 att vara energib\u00e4rare f\u00f6r all energi.<\/p>\n

Energi kan aldrig produceras, bara omvandlas till annan energi. Energin fr\u00e5n en energik\u00e4lla omvandlas i ett kraftverk till el som transporteras till anv\u00e4ndaren. D\u00e4r omvandlas den igen till att g\u00f6ra nytta i elektriskt driven utrustning. Energikvalitet \u00e4r ett uttryck f\u00f6r hur l\u00e4tt eller sv\u00e5rt det \u00e4r att omvandla olika energislag till olika nyttoformer. El har h\u00f6gsta energikvalitet och kan l\u00e4tt omvandlas till olika former av energi.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"EnergiKraftnat_250\"<\/a>Det svenska elsystemet best\u00e5r av kraftverk med olika egenskaper<\/h2>\n

48 procent av elen kom \u00e5r 2012 fr\u00e5n vattenkraft. K\u00e4rnkraft svarade f\u00f6r 38 procent medan \u00f6vrig v\u00e4rmekraft, fr\u00e4mst biobr\u00e4nslen, svarade f\u00f6r knappt 10 procent. Vindkraft, det kraftslag som v\u00e4xer mest, hade \u00e5r 2012 en andel p\u00e5 4,4 procent.<\/p>\n

I vattenkraften \u00e4r det l\u00e4gesenergin, n\u00e4r vatten str\u00f6mmar fr\u00e5n en h\u00f6gre niv\u00e5 till en l\u00e4gre, som omvandlas till el i en vattenturbin, energin lagras i form av vatten i vattenmagasin.<\/p>\n

I k\u00e4rnkraften utvecklas v\u00e4rme i uranbr\u00e4nslet n\u00e4r atomk\u00e4rnor klyvs. V\u00e4rmen f\u00e5r vatten att koka till \u00e5nga som sedan omvandlas till el i en \u00e5ngturbin. N\u00e4r br\u00e4nslet tas ut ur reaktorn f\u00f6r att ers\u00e4ttas med nytt br\u00e4nsle inneh\u00e5ller det gamla br\u00e4nslet fortfarande stora m\u00e4ngder energi. Restv\u00e4rmen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r kylas av vatten i bass\u00e4nger under l\u00e5ng tid innan det \u2013 enligt dagens planer \u2013 ska slutf\u00f6rvaras i berglager.<\/p>\n

Biobr\u00e4nslen som eldas i kraftv\u00e4rmeverk v\u00e4rmer vatten till \u00e5nga som omvandlas till el i en \u00e5ngturbin. Br\u00e4nslet transporteras med lastbilar, t\u00e5g och b\u00e5tar till kraftverken.<\/p>\n

Vindkraftverken har vindens r\u00f6relse som energi-k\u00e4lla f\u00f6r omvandling till el i en vindturbin. Vinden \u00e4r en energik\u00e4lla som varierar hela tiden och kan inte lagras.<\/p>\n

I solceller omvandlas ljusenergi fr\u00e5n solens str\u00e5lar direkt till el.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kraftverkens olika roller \u2013 ett elsystem med bra egenskaper<\/h2>\n

Olika kraftverk har olika roller. K\u00e4rnkraftens drift planeras efter energibehovet och k\u00e4rnkraften \u00e4r som effektivast n\u00e4r den drivs i j\u00e4mn och h\u00f6g takt. Vattenkraften \u00e4r ocks\u00e5 planerbar och anv\u00e4nds dessutom f\u00f6r att h\u00e5lla elsystemet i balans (s\u00e5 kallad reglering) n\u00e4r tillg\u00e5ng eller efterfr\u00e5gan p\u00e5 el \u00f6kar eller minskar hastigt, vilket sker hela tiden. De biobr\u00e4nsleeldade kraftv\u00e4rmeverken k\u00f6rs n\u00e4r det finns ett v\u00e4rmebehov fr\u00e5n fj\u00e4rrv\u00e4rme (under uppv\u00e4rmningss\u00e4songen) eller n\u00e4r industrin beh\u00f6ver \u00e5nga. Vindkraften fungerar n\u00e4r det bl\u00e5ser tillr\u00e4ckligt mycket, upp till en viss vindstyrka d\u00e5 vindkraftverken st\u00e4ngs av. Solcellernas funktion varierar med solens intensitet. I Sverige anv\u00e4nder vi n\u00e4stan inga fossila br\u00e4nslen i v\u00e5rt elsystem. D\u00e4rf\u00f6r har 97 procent av den svenska elen mycket l\u00e5ga utsl\u00e4pp av klimatp\u00e5verkande koldioxid. Leveranss\u00e4kerheten p\u00e5 el \u00e4r mycket h\u00f6g, i genomsnitt har svenska elkunder el under 99,98 procent av \u00e5rets timmar.<\/p>\n

\"foto:<\/a>

Foto: Annika \u00d6rnberg \/ nwe.siemens.com<\/p><\/div>\n

Sverige har flera system som hanterar energi och ber\u00f6r varandra<\/h2>\n

Framf\u00f6r allt finns fyra stora energisystem:<\/strong><\/p>\n

\u2022 El \u00e4r energib\u00e4raren i elsystemet,<\/strong> d\u00e4r energin fr\u00e5n alla typer av energik\u00e4llor omvandlas till just el. Sverige har fr\u00e4mst vattenkraftverk, k\u00e4rnkraftverk, biobr\u00e4nsleeldade kraftv\u00e4rmeverk och vindkraftverk \u2013 privat, statligt eller kommunalt \u00e4gda. Energin transporteras med elens hj\u00e4lp via stamn\u00e4t, regionala eln\u00e4t och lokala eln\u00e4t till hush\u00e5ll, offentliga verksamheter och industrier i hela Sverige.<\/p>\n

\u2022 Fj\u00e4rrv\u00e4rme \u00e4r lokala energisystem <\/strong>som finns i 100-tals t\u00e4torter. I fj\u00e4rrv\u00e4rmen \u00e4r varmt vatten energib\u00e4raren som transporterar energin f\u00f6r uppv\u00e4rmning av hus och lokaler. Energin kommer fr\u00e5n br\u00e4nslen som eldas i anl\u00e4ggningar i kommunala fj\u00e4rrv\u00e4rmen\u00e4t, fr\u00e4mst biobr\u00e4nslen och avfall. Fj\u00e4rrv\u00e4rmen utnyttjar ocks\u00e5 \u00f6verskottsenergi fr\u00e5n industrier (spillv\u00e4rme). Fossila br\u00e4nslen i allt mindre omfattning och torv f\u00f6rekommer ocks\u00e5.<\/p>\n

\u2022 Oljehanteringen \u00e4r ett rikst\u00e4ckande energisystem,<\/strong> d\u00e4r import och f\u00f6r\u00e4dling av r\u00e5olja och distribution sk\u00f6ts av enskilda f\u00f6retag.<\/p>\n

\u2022 Naturgas transporteras i en ledning till Sverige<\/strong> fr\u00e5n danska fyndigheter i Nordsj\u00f6n. Gasen finns tillg\u00e4nglig p\u00e5 v\u00e4stkusten fr\u00e5n Trelleborg till G\u00f6teborg och i delar av Sm\u00e5land. Naturgassystemet f\u00f6rser industrier, fj\u00e4rrv\u00e4rme, och n\u00e5gra kraftverk med br\u00e4nsle, samt bost\u00e4der och servicesektorn.<\/p>\n

De olika energisystemen \u00e4r alla en del av Sveriges energif\u00f6rs\u00f6rjning och f\u00f6rser ibland ocks\u00e5 varandra med energi s\u00e5 att de \u00e4r sv\u00e5ra att s\u00e4rskilja. Br\u00e4nsleeldade kraftv\u00e4rmeverk ing\u00e5r till exempel b\u00e5de i elsystemet och i fj\u00e4rrv\u00e4rmen. Fj\u00e4rrv\u00e4rmen kan utnyttja el i hetvattenpannor och v\u00e4rmepumpar f\u00f6r sin v\u00e4rmeproduktion. Naturgassystemet och oljehanteringen f\u00f6rser dessutom ocks\u00e5 fj\u00e4rrv\u00e4rmen och elsystemet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Energin ska anv\u00e4ndas effektivt \u2013 mer el kan vara b\u00e4ttre<\/h2>\n

Att minska energi genom minskad elanv\u00e4ndning kan inneb\u00e4ra ett \u00f6kat behov av energi fr\u00e5n annat h\u00e5ll. Elsystemet \u00f6ppnar f\u00f6r st\u00e4ndigt nya anv\u00e4ndningsomr\u00e5den. Fordon \u00e4r ett omr\u00e5de d\u00e4r mer el skulle g\u00f6ra verklig nytta. H\u00e4r st\u00e4lls den mycket effektivare elmotorn mot f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorn. H\u00e4r st\u00e4lls ocks\u00e5 den svenska elens positiva klimategenskaper mot de fossila drivmedlens negativa milj\u00f6- och klimategenskaper. \u00d6kad elanv\u00e4ndning kan gagna oss d\u00e4r elbilen kanske \u00e4r det b\u00e4sta exemplet. Ett annat exempel \u00e4r eldrivna v\u00e4rmepumpar p\u00e5 platser d\u00e4r fj\u00e4rrv\u00e4rme inte l\u00e4mpar sig.<\/p>\n

 <\/p>\n

Elutrustning allt effektivare<\/h2>\n

Det finns ny energieffektiv teknik som inneb\u00e4r att viss energi och d\u00e4rmed el sparas. El l\u00e4mpar sig utm\u00e4rkt f\u00f6r att effektivisera energianv\u00e4ndningen. Elens egenskaper inneb\u00e4r att utrustning i hush\u00e5ll och industrier kan konstrueras f\u00f6r att anv\u00e4nda energi sn\u00e5lare. Utvecklingen mot energieffektivare utrustning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig och r\u00e4tt, s\u00e5 l\u00e4nge som det inneb\u00e4r att den totala resursanv\u00e4ndningen inte \u00f6kar p\u00e5 ett orimligt s\u00e4tt.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fakta – Eln\u00e4t<\/h2>\n

Det svenska eln\u00e4tet kan delas in i tre niv\u00e5er \u2013 lokala eln\u00e4t, regionala eln\u00e4t och stamn\u00e4t. De flesta elanv\u00e4ndare \u00e4r anslutna till ett lokalt eln\u00e4t, som i sin tur \u00e4r anslutet till ett regionalt eln\u00e4t. De regionala eln\u00e4ten \u00e4r anslutna till stamn\u00e4tet. Det finns ungef\u00e4r 160 lokala eln\u00e4tsf\u00f6retag i Sverige. Storleken p\u00e5 dessa f\u00f6retags eln\u00e4t varierar mycket. Det minsta f\u00f6retaget har ungef\u00e4r 3 km ledning, medan det st\u00f6rsta har mer \u00e4n 115 000 km. De lokala eln\u00e4ten brukar delas upp i l\u00e5gsp\u00e4nning (400\/230 V) och h\u00f6gsp\u00e4nning (oftast 10\u201320 kV).<\/p>\n

Den totala ledningsl\u00e4ngden f\u00f6r l\u00e5gsp\u00e4nningsn\u00e4ten i Sverige \u00e4r drygt 306 000 km. Avf detta \u00e4r 70 000 km luftledning och 236 000 km jordkabel. Det lokala h\u00f6gsp\u00e4nningsn\u00e4tet, \u00e4ven kallat mellansp\u00e4nningsn\u00e4tet, best\u00e5r av 90 000 km luftledning och 103 000 km jordkabel. Till l\u00e5gsp\u00e4nningsn\u00e4tet \u00e4r 5,3 miljoner elanv\u00e4ndare anslutna och till h\u00f6gsp\u00e4nningsn\u00e4ten 6 500. Regionn\u00e4tet \u00e4gs till stor del av tre f\u00f6retag E.ON, Fortum och Vattenfall. Ledningsl\u00e4ngden \u00e4r cirka 30 000 km. Det svenska stamn\u00e4tet \u00e4gs av aff\u00e4rsverket Svenska Kraftn\u00e4t och best\u00e5r huvudsakligen av ledningar med en sp\u00e4nning p\u00e5 400 kV och 220 kV. Stamn\u00e4tets totala ledningsl\u00e4ngd \u00e4r cirka 15 000 km. Totalt omfattar det svenska eln\u00e4tet 543 000 km, varav 339 000 km \u00e4r jordkabel. Om det gick att str\u00e4cka ut det svenska eln\u00e4tet i en enda l\u00e5ng ledning skulle den r\u00e4cka mer \u00e4n tretton varv runt jorden.<\/p>\n

(k\u00e4lla: Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftn\u00e4t).<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

El \u00e4r ett mycket effektivt s\u00e4tt att transportera energi till en plats d\u00e4r den beh\u00f6vs. Alla energislag i naturen kan omvandlas i olika typer av kraftverk, till el som kan transportera energin till den plats d\u00e4r den beh\u00f6vs. Det \u00e4r en unik egenskap som bara el har \u2013 att vara energib\u00e4rare f\u00f6r all energi.   […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":333,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-326","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-elnat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=326"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/326\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/333"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/fokus.sonepar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}